Blyets effekt på kungsörn

Till skillnad från flera andra metaller har bly ingen roll i biologiska processer och därför finns inga gränsvärden fastställda av WHO. De gränsvärden som ändå har använts härrör från den tiden då bly var en tillsats i bensin och därifrån spreds i naturen. Numer är det bly från ammunition som är den helt dominerande föroreningskällan. Symptomen på blyförgiftning hos människa är ospecifika och innefattar t.ex. trötthet, sömnsvårigheter, buksmärtor, irritation och minnesstörning. Det finns också ett samband mellan höga blyhalter under barndomen och lågt IQ.

Blyförgiftning hos fåglar leder bland annat till avmagring, blodbrist och balansstörningar. Blyammunition har därför förbjudits i vissa länder och begränsats i andra. I Norge var blyhagel helt förbjudet i tio år och i Sverige är jakt med blyhagel förbjudet vid vatten och våtmarker. Man har tidigare trott att blyhalter på under 200 ppb i blod varit ofarliga men nu har man visat att kungsörnar påverkas redan vid betydligt lägre nivåer.

Frauke Ecke och medarbetare från SLU i Umeå publicerade 2017 en mycket viktig studie om kungsörnar och bly. I ett projekt har man försett ett antal kungsörnar med sändare som led i ett uppföljningsprogram i en vindkraftpark. Som bieffekt har man kunnat se att örnarnas flyghöjd är relaterad till nivåerna av bly i blodet. Redan vid 25 ppb ser man en sänkning av flyghöjden med 10 % som ett uttryck för neurologisk påverkan. Man har också sett högre blyhalter i örnar som avlidit i samband med kollisioner vilket tolkas som ett uttryck för att bly ger nedsatt reaktionsförmåga. Blodprov på unga örnar i samband med ringmärkning, bland annat i Dalarna, visar på ”bakgrundsnivåer” långt under 25 ppm men i samband med starten av jaktsäsongen på hösten stiger nivåerna kraftigt. Tillsammans med isotopundersökningar av blyet visar detta entydigt att källan till kungsörnarnas förhöjda värden av bly är ammunition.

Det är kungsörnarnas förmåga att hitta kadaver som är problemet. De får i sig blyhagel från slaktrester och skadeskjutna självdöda djur. Örnarnas starka magsafter löser snabbt upp blyet som sedan sprids via blodet. Processen går så snabbt att man oftast inte ser blyresterna när man röntgar kungsörnar som dött av blyförgiftning.

I en statlig rapport från 2006 anges att 580–709 ton blyammunition årligen används i Sverige, beroende på vilken beräkningsmetod som används. Förbrukningen vid skytte är betydligt högre än vid jakt. Mängden bly som hamnar i miljön vid jakt med kula är liten, 6–10 ton, jämfört med mängden bly från jakt med hagelammunition som beräknas till 100–160 ton.

Det bly som sprids årligen i samband med jakt kan enligt Frauke Ecke döda 100 000 kungsörnar.

Frauke Ecke berättade vid kungsörnssymposiet 2017 att hon anser att studien om blyets effekt på kungsörn är den viktigaste hon deltagit i eftersom slutsatsen är att det bör införas ett omedelbart stopp för all form av ammunition innehållande bly, såväl hagel som kulammunition. Att gräva ned slaktrester är en helt otillräcklig åtgärd. Forskarna bakom studien har också skrivit en artikel i Svenska Dagbladet om behovet av omedelbart blyförbud. Det har naturligtvis väckt en del debatt och även en skriftlig fråga från en riksdagsledamot till miljöministern. Mer verkstad än så har det inte blivit, ännu.

Min reflektion är att när jägare framhåller sitt engagemang i hänsynsfull och etisk jakt med så lite lidande för djuren som möjligt är detta hyckleri så länge man sprider bly i naturen. Ingen jägare som använder blyhaltig ammunition kan kalla sig djurvän.

/Börje Dahlén 

Referenser:

Sublethal Lead Exposure Alters Movement Behavior in Free-Ranging Golden Eagles. Ecke F, Singh NJ, Arnemo JM et al. Environ Sci Technol. 2017 May 16;51(10):5729–5736.

Konsekvenser av förbud mot bly i ammunition – ett regeringsuppdrag rapporterat av Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. RAPPORT 5627 • NOVEMBER 2006