19 november, 2018

Höstmöte 2018

Tyst minut på höstmötet

DOFs höstmöte började med en tyst minut för att hedra minnet av Nisse Pers och Sten-Erik Bohlin. Två färgstarka DOFare som har gått ur tiden och som många kommer att sakna. Sedan fick de 35 närvarande medlemmar information från DOFs olika kommittéer och först ut var …

 

Inventeringsgruppen

Stig-Åke Svenson berättade om varför DOF håller på med inventeringar och han trodde att det bland annat kan vara för att vi har inventerat olika arter som tex skrattmås, storspov med flera – i många år och därför har mångåriga och långa inventeringsserier som ger oss viktiga fakta, information och dokumentation. Inventeringarna ger oss också viktig information och visar på förändringar i Dalarna och i Sverige. Men fram för allt för det är ett både intressant, roligt och spännande sätt att skåda fågel på. DOF kommer att under 2019 att fortsätta efterlysningen av lappmes och uppmanar alla att rapportera via Artportalen. Det är även dags att åter inventera storspov och tofsvipa och inventeringsgruppen kommer med information om detta.

 

RRK

Urban Grenmyr informerade från RRK att lappsparven numera är en av de mest hotade häckningsfåglarna i Dalarna. I år finns det inga häckningsrapporteringar på Fulufjället. Urban berättade vidare att 2018 hade varit ett dåligt sorkår, vilket bland annat syns direkt kring rapportering av lappugglehäckningar i Dalarna. Men positivt är det sedan att kärrsnäppa ökar som häckfågel i Dalafjällen. Urban avslutade med en uppmaning att inte bara rapportera rare arter, men även vanliga arter. Kanske göra det till en månadsrutin att besöka ett område och rapportera allt du ser/hör.

 

Kungsörn

Börje Dahlén berättade att 2018 var ett ”varken eller år” när det gäller kungsörn i Dalarna. Alltså inte ett toppår, men inte heller ett bottenår. Börja berättade vidare att man för första gång har använd drönare i samband med inventeringen. Ett bo som fanns i ett ganska murket träd vågade man inte klättra upp i och i stället ”skickade” man upp en drönare och konstaterade att det fanns två ungar. På en fråga svarade Börja att kungsörnarna sällan lämnar landet på vintern, att ungarna ofta flyttar mer, men att de vuxna är mer stationära.

 

Vitryggig hackspett

Uno Skog berättade om att projekt vitryggig hackspett fortsätter med sin vintermatning i miljöer runt om i Dalarna i så kallade ”vitryggsbiotoper” och att Staffan Müller har informationsmöte planerad med skogsägare och skogsstyrelsen i Gagnef.

 

Redaktionen

Glenn Costello informerade om nya hemsidan och Svend Svarrer om medlemstidningen och uppmanade alla att dela med sig av sina fågelupplevelser via just hemsidan och medlemstidningen. Skicka en liten blänkare till Glenn och/eller Svend.

 

Styrelsen

Skogens fåglar
Lars-Erik Nilsson informerade sedan om ett möte med Naturskyddsföreningens skogsnätverk, där man bland annat diskuterade skogsnärings kampanj för hur bra det går för skogens fåglar och konstaterar att mycket att det som skrivs inte stämmer med verkligheten. Vidare att nyckelbiotopsinventeringen som tidigare stoppats troligen äntligen kommer igång igen.

 

Resa till Falsterbo
Karin Björklund informerade om att DOF 2019 planerar för en resa till Falsterbo. Mer information kommer på hemsidan och i medlemstidningen.

 

Studiecirklar
2019 planeras också för nya studiecirklar för nybörjare och DOF efterlyser därför cirkelledare.

 

DOF 60 år
Som en del av firande av att DOF 2019 fyller 60 år planeras en bildvisningsdag i januari och på nästa års höstmöte ska det firas lite extra.

 

Fika men först Leif och Ulf

 

Strax innan Tunabygdens Fågelklubb dukade fram det traditionella höstmötefikat utsåg styrelsen Ulf Kolmodin och Leif Berglund till hedersmedlemmar för sitt mångåriga arbeta i DOFs tjänst, bland annat för sitt arbete i styrelsen, inventeringsgruppen, redaktionen och arbetet med boken Dalarnas Fåglar från 1993.

Jordbrukslandskapets fåglar

 

Efter fikat avslutades höstmötet med en intressant föreläsning av Matt Hiron om jordbrukslandskapets fåglar. En lite annorlunda föreläsning som visade på hur svårt det är att egentligen veta hur det är och det kändes som Matts forskning ledda till fler frågor än svar. Svaret på varför många arter minskar blev – vi vet inte – eller – det beror på.

Dela gärna!

Kommentarer

Det finns inte några kommentarer för detta inlägget ännu.

Skriv en kommentar

Du måste vara inloggad för att kunna kommentera.

sv_SESwedish