RRKs rekommendationer

Var noggrann i din rapportering, dvs ge så mycket information som möjligt kring din observation.

Ange alltid ålder, kön, aktivitet med mera i de fall du kan. Ju fler detaljer som kommer in desto mer information kan läsas ut ur Artportalen.

Skriv gärna extra information i kommentarsfältet i samband med rapporten.

Ange alltid antalet fåglar

Försök att uppskatta antalet fåglar som ni sett även om observationen gäller att lägga in ett årskryss eller kommunkryss. Skriv i kommentaren att det är en uppskattning (cirka, minst etc). Om antal utelämnas registreras fyndet som “noterad”, vilket alltså enbart betyder att arten noterats men inga övriga uppgifter lämnats om observationen. Observationen blir mer värdefull om man fyller i antal!

Eftersom myndigheterna använder Artportalen är det numera extra viktigt med noggrannheten, finns det inga rapporter inom ett området finns det inget värt att skydda vid exploatering!

Rapporterar du t.ex. en smålomshäckning eller ett tjäderspel men inte är tillräckligt noga med platsangivelsen är det lätt att handläggaren på Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen inte ser din rapport, då den inte har hamnat geografiskt rätt. Det kan t.ex. vara att du inte anger den punkt för sjön som smålommen häckar i eller den exakta platsen för tjäderspelet.

Det kan få stora konsekvenser för ett eventuellt skydd eller uteblivit skydd av art och lokal.

Observera att fynd av känsliga arter blir dolda för allmänheten i Artportalen när du anger häckningskriterier. Det viktigaste är att rapporterna kommer in, vilket kan hindra t.ex. en skogsavverkning i ett känsligt område.

Rapportera bara om du är helt säker på bestämningen av de arter och raser som du observerat.

Om du inte är helt säker på din artbestämning ska du inte rapportera arten som säker utan kryssa för ”Osäker artbestämning” när du rapporterar.

Artportalen kan användas som din observationsbok men informationen i Artportalen ska vara så korrekt som möjligt för att kunna användas vetenskapligt.

Rapportera dina observationer direkt men senast 31 januari året efter observationen.

De observationer som finns i Artportalen före 31 januari året efter observationen ligger till grund för den årliga fågelrapporten som RRK sammanställer och som publiceras i medlemstidningen och på hemsidan.

När du har lagt in dina observationer i Artportalen kan du på ett mycket enkelt sätt kolla att allt blev rätt.

Klicka på fliken “Mina sidor” och på underfliken “Fältdagbok”. Då kommer dagens observationer fram i en lista som är lätt att kolla och ändra.

Om du har lagt in äldre obsar kan du via almanackan bläddra dig fram till rätt datum och kolla även dessa.

Upptäcker du något som är fel är det bara att klicka på kugghjulet vid arten och klicka på ”Ändra”, då kan du ändra eller ta bort observationen.

Om du rapporterar en ovanligt tidigt eller sent fynd så ange gärna lite mera fakta i kommentarsfältet kring observationen. Då slipper vi i RRK fundera om det kan röra sig om en felinmatning.

Låt dig inte luras av tidiga fåglar

Ibland hamnar man lite fel när man försöker artbestämma fåglar. Varje vår får vi in tidiga rapporter på arter som i de allra flesta fall kommer flera veckor senare och som egentligen gäller andra arter.

Det kan gälla grönbenor och drillsnäppor i början av april (skogssnäppor), göktytor i början av april (mindre hackspett), lövsångare i början av april (gransångare) eller trädgårdssångare i slutet av april (gransångare/lövsångare).

RRK Dalarna sätter beskrivningskrav på dessa rapporter och många underkänns. I Artportalen finns dock delvis ett facit för vilka ankomstdatum som är rimliga. Under fliken “Sök fynd” kan ni söka på en viss art och Dalarna. Ange år eller period. Under “Presentera fynd” finns sedan “Histogram – veckor/dagar”. Då får ni en uppfattning om ankomstdatum för just den arten.

Ibland får RRK in beskrivningar via Raritetsrapport Online av observationer i Artportalen med bilder och nästan ingen text. Bilden visar oftast rätt fågel, men vi efterlyser att ni skriver in omständigheterna kring fyndet och hur andra arter uteslöts.

Försök att göra anteckningar direkt vid observationstillfället. Det är allmänt känt att vår hjärna efter bara några minuter börjar bearbeta de synintryck vi fått. Hjärnan kan lätt fylla i saker som fattas, ändra på färgskalor m.m.

Testa dig själv, gör gärna ett experiment!

1. Titta på en bild på en fågel under 20-30 sekunder (helst en för dig lite ovanlig art).
2. Lägg undan bilden och vänta ett par timmar.
3. Skriv sedan ner en så detaljerad beskrivning av fågeln som du bara kan.
4. Jämför sedan med originalet.

De flesta av oss skådare har, om vi är ärliga, gjort felbestämningar. Att artbestämma en fågel är ju egentligen ett exempel på uteslutningsmetoden. Hjärnan sållar bort de fågelfamiljer som inte är aktuella, urvalet ökar mer och mer och så till slut har vi nått fram till rätt familj, grupp och art – förhoppningsvis.

Här kan det dock lätt bli fel, speciellt om man är ”på jakt” efter en speciell art. Man kanske är ute och letar efter ”östliga vingband”, man ser en Phylloscopus som flyger in i ett tätt buskage, man ser en liten grön sak som fladdrar runt därinne, den har vingband men ingen gul gump. Taigasångaren är klar. Trodde man. För efter en stund flyger det ut en gransångare och en kungsfågel ur busken.

Vi tror inte att någon medvetet ljuger när de rapporterar. Vi utgår inte från att rapporter som skrivs in på Artportalen är felaktiga men ibland dyker det upp rapporter som får oss att fundera lite extra och där man kan ana att rapportören sett fel – alltså inte varit medveten om de förväxlingsrisker som kan förekomma.